Sviktboendeprojekt i Mölndal

Just nu är ett sviktboendeprojekt på gång att startas i Mölndal som drivs av RSMH i samarbete med Mölndals kommun och pengar från Socialstyrelsen.
Vi återkommer med mer info här inom kort.

Svenska ÅSS fortsätter PAN-arbetet

Från och med årsskiftet 2009 tar Svenska ÅSS över arbetet med sviktboendefrågor för att få till stånd sviktboenden för målgruppen ångestsyndrom och utmattningsdepression/depression.
Hillevi Sjögren, samordnare inom ÅSS, har huvudansvar för de här frågorna och kommer att arbeta på bred front med samarbete över förbundsgränserna. Vill du kontakta henne finns hon på hillevi@angest.se Välkommen!

Vårdcentraler klarar inte psykbehoven

Läs dagens artikel hämtad ur Göteborgs Posten:


Tre av fyra vårdcentraler klarar inte att möta de psykiskt sjukas behov. Värst drabbas patienter som är för sjuka för primärvården, men ändå anses för friska av psykiatrin. De riskerar att falla mellan stolarna, visar en kartläggning som GP gjort.

Ansvaret för människor med psykisk ohälsa delas i dag av primärvården och psykiatrin. I takt med att allt fler söker vård för svåra psykiska tillstånd, ofta kombinerat med missbruksproblem, har psykiatrin i än högre grad tvingats specialisera sig.Att bota människor med ångest, utbrändhet och lättare depressioner är därför i första hand primärvårdens sak. Enligt färska undersökningar har mer än var tredje patient som besöker en vårdcentral något slags psykiska besvär. För att belysa tillgången till vård för personer som mår psykiskt dåligt har GP ställt en rad frågor till samtliga vårdcentraler i Storgöteborg. Via enkätsvaren har vi fått en bild av hur många anställda som har psykiatrisk kompetens samt i vilken utsträckning patienterna kan erbjudas terapi. 48 av de tillfrågade vårdcentralerna har besvarat våra frågor. Bara var fjärde chef, 12 personer, tycker att vården som ges är tillräcklig för den växande grupp människor som söker hjälp för psykiska problem. En klar majoritet efterlyser bättre stöd från psykiatrin. - Vi saknar möjlighet att remittera patienter till psykiatrin i de fall vi anser att sjukdomen överstiger vår kompetens. I dag har vi inte ens en psykiater som vi kan konsultera och diskutera med, säger exempelvis Monika Ekdahl, chef för vårdcentralen i Kungssten."Dessa patienter blir kvar i primärvården trots att vi inte anser att den behandling vi kan erbjuda är adekvat", skriver Marie Eriksson, chef för primärvården i centrum.Statistik från psykiatrin visar också att många remisser går i retur. Enbart från Psykiatri Östra skickades förra året 525 av 2 114 remisser tillbaka till vårdcentralerna på Hisingen och i nordöstra Göteborg. Enligt GP:s kartläggning finns i hela Storgöteborg bara fyra psykiatriker som arbetar med patienter på vårdcentralerna eller som konsultstöd åt personalen där. Antalet psykiatrisjuksköterskor är något fler, mellan 10 och 15.Ibland besöker specialistläkaren vårdcentralen en gång i månaden, ibland kommer han eller hon på konsultbesök bara en eller två gånger per termin."Det vore önskvärt med en psykiatriker i nordost", skriver Doris Hagen Enzinger, vårdcentralchef i Angered, medan många andra chefer tycks betrakta en sådan förstärkning som en ren utopi.De efterlyser i?stället fler fast anställda distriktsläkare för att skapa bättre kontinuitet och mindre slentrianmässig förskrivning av läkemedel.För tillfället arbetar minst 30 hyrläkare inom primärvården i Göteborg. I hela regionen är de drygt 110. På landets största vårdcentral, Spinnaren i Gamlestaden, finns ibland upp till åtta inhyrda läkare samtidigt. Nästan alla vårdcentraler uppger att de antingen har psykolog, kurator eller psykoterapeut. Samtliga erbjuder också någon form av samtalsterapi, men de flesta behandlingar ges enbart under begränsad tid. En del har satt en gräns vid maximalt åtta samtal, medan andra erbjuder mellan tio och tolv samtal. "För att så många som möjligt ska 'komma till' är antalet terapisamtal begränsat. Men många patienter skulle behöva betydligt längre samtalskontakt", skriver Karin Hedberg, biträdande chef för Krokslätts vårdcentral i Göteborg.Britt-Marie Johansson, kurator och teamsamordnare på Spinnaren, tycker det bästa vore en särskild mottagning för alla med psykosociala besvär. Hon berättar om långa väntetider och hundratals nya remisser varje månad. - Hos oss är psykisk ohälsa den klart dominerande orsaken till att folk söker vård. Trycket är jättestort och mest oroande är den växande gruppen unga vuxna som söker hjälp, säger hon.
Anne Johansson
031-62 42 10 anne.johansson@gp.se
Fakta: 48 av 58 svarade Enkäten skickades ut i slutet av mars till 58 vårdcentraler i Ale, Alingsås, Göteborg, Här­ryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.Samtliga kommuner finns representerade bland de 48 vårdcentraler som har besvarat våra frågor.

Förslag på att mäta socialtjänstens effekter.

I dag finns inte några mått med vars hjälp man kan mäta effekter av socialtjänstens insatser, men sådana behövs. Nu finns ett förslag till krav på och modell för att beskriva effekterna.
Det behövs ett fortsatt nationellt arbete för att utveckla måtten utifrån socialtjäsntens förutsättningar. Ergfarenheter finns från Norge och Danmark.
(ur "senaste nytt från socialstyrelsen)

PANs kommentar:
Det här skulle vara oerhört bra när vi får igång PAN-hem igen i Sverige eftersom vi vet att vi kan nå fina resultat med de placeringar socialtjänsten gör på korttidshemmet. Och då kan man se dessa resultat även i socialtjänstens egna mätningar.

Rapport från Gävle

Gävle ÅSS hade stort informationsmöte för allmänheten 12 november i Folkets Hus. Det gav fint gensvar och 200 personer kom och lyssnade. Sonny Wåhlstedt, Svenska Ångestsyndromsällskapet, pratade om hur det är att leva med social fobi och vad de olika ångestsyndromen innebär. Hillevi Sjögren, ordförande för ÅSS Gävle och Stiftelsen PAN, pratade om ÅSS Gävles verksamhet, men också om PAN och PAN-modellen och inspirerade till att stödja insamlingen till nästa korttidshem i Sverige.

27 november hade ÅSS Gävle tillsammans med fler föreningar möte med Omsorgen i Gävle (kommunförvaltningen) och diskussioner skall nu föras om intresse och möjligheter för "sviktboenden" i Gävle á la PAN-modell. ÅSS Gävle och PAN kommer att ha flera möten med Omsorgen Gävle under nästa år, där dessa frågor finns på dagordningen.

Kvalitetsregister behövs för att psykiatrin skall lära av sina misstag!

utdrag ur debattartikel i Dagens Medicin 14 november:

"Kompetensfrågor är avgörande för patienters och klienters trygghet och säkerhet. Den som vårdas i psykiatrisk slutenvård måste träffa personal som kan ge stöd och praktisk vägledning om hur ångest, oro, aggressivitet och overkliga upplevelser kan hanteras och dämpas. Den som bor i ett särskilt boende behöver möta personal som vet hur man kan hjälpa till att sätta upp personliga mål och som har kunskap om metoder som bidrar till att målen uppnås. All personal måste därför ha en gedigen kunskapsbas som utgångspunkt för sitt arbete. I dag saknas en enhetlig efter­gymnasial grundutbildning för skötare och annan behandlings­personal som ska arbeta med personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. Socialstyrelsen anser att staten måste ta ansvar för att en sådan skapas och menar att regeringen behöver ta initiativ i den riktningen. Men det krävs också satsningar på fort- och vidareutbildningar som är långsiktiga och bidrar till att olika verksamheter utgår från en gemensam kunskapsbas. Därför föreslår vi ett stöd till kommuner och landsting som utgår under minst fem år så att kommunerna och landstingen ges möjlighet att planera för sin kompetensförsörjning. Förbättrad samverkan var en av den förrapsykiatrisatsningens största framgångar men måste ständigt underhållas för att inte åter försämras. Därför ska delar av utbildningar genomföras tillsammans av kommuner och landsting.Vi har också lämnat konkreta förslag om satsningar på kvalitets­register. Den som är patient i psykiatrisk vård ska vara säker på att verksamheten ständigt utvecklas och lär såväl av sina misstag som av sina framgångar. "
Kjell Asplund, Anders Printz (slut debattartikel)

Kommentar från PAN:
På PANs korttidshem har vi sedan start ansett det oerhört viktigt att vi har kunskaper och metoder att hjälpa den som mår dåligt. En vistelse på vare sig det är sjukhus eller korttidshem får inte bara vara "förvaring". Det finns bra metoder med goda resultat! Bra att vården äntligen också inser vikten av att ge redskap och hjälp till den som lider, inte bara mediciner och en säng.
På våra korttidshem ser vi också vikten av att det finns personal med egen erfarenhet, vilket får upp bemötandet ytterligare en nivå.
Hillevi Sjögren, 0rdförande PAN

Krav från patientorganisationer om "sviktboenden"

Här ett utdrag ur: SÅ VILL VI HA DET!

"I detta dokument har vi i patient-, brukar- och anhörignätverket på psykiatrisamordningens uppdrag formulerat hur vi vill att vård, stöd och behandling inom psykiatriområdet ska vara utformade i framtiden.
Patient-, brukar- och anhörignätverkets krav på framtida vård, stöd och behandling inom psykiatriområdet
Stockholm 2006-"


"Med hjälp av statlig finansiering bör de organisationer som så önskar, och efter prövning anses lämpliga, kunna få utforma egna boendeprogram med möjlighet till kortvarigt "viloboende" eller "sviktboende" bland kamrater vid tillfälliga svackor i tillvaron. Därigenom skulle även belastningen på psykiatrin minska. Hur stödboendet än är organiserat är det angeläget att genom utbildning komma till rätta med den bristande kompetens hos personalen som idag är utmärkande för alltför många boenden.

Nätverket anser att:
􀂃 frivilligorganisationer genom statlig finansiering ska få möjlighet att utforma egna boendeprogram för personer med psykiska funktionshinder
􀂃 statliga insatser ska göras för att höja kompetensen hos boendestödspersonal och möjlighet ges för subspecialisering med fortbildning och handledning. "

Läs hela rapporten på http://www.foreningenbalans.nu/Dokument/S%C3%A5%20vill%20vi%20ha%20det%20060424.pdf

Välkomna med kommentarer!